Ny rapport om hur offentlig sektor kan bygga kapacitet för systeminnovation

Rapporten presenterades den 24 november under ett symposium på Handelshögskolan. Karl Wennberg och Gabriel  Karlberg från Handelshögskoaln guidade åhörarna genom projektets arbete och rapportens slutsatser. Håkan Sörman, tidigare vd på SKR, reflekterade över förslagen i rapporten och kopplade dem till egna erfarenheter. I ett avslutande panelsamtalet deltog förutom Håkan Sörman, även Kristy Delisle Milton, partner och senior rådgivare på Gullers Grupp, och Hanna Regnér, COO på Inkludera, och delade skarpa och praktiska insikter om hur man möjliggör verklig omvandling inom offentlig sektor.

Förstudieprojektet ‑ Kapacitetsbyggnad för systemtransformation - har genomförts av House of Governance and Public Policy vid Handelshögskolan i Stockholm, i samarbete med forskare från Mittuniversitetet och Södertörns högskola. Projektledare har varit professor Karl Wenngren. Projektet har inkluderat intervjuer med 39 personer, workshops med kommuner, regioner, statliga myndigheter, civilsamhälle, akademi och näringsliv samt analys av 550 upphandlingar och 60 utbildningar.

Fyra nyckelområden för förändring

Rapporten identifierar fyra områden där systeminnovation måste stärkas:

• Teknisk utveckling – eftersatt digital infrastruktur, AI-hype och brist på tydligt nationellt ledarskap.
• Innovationsmiljöer med gemensamma resurser och policyutveckling – oklara roller, svag samordning och brist på incitament.
• Nya lagar och normer för långsiktig förändring – upphandling används sällan strategiskt.
• Samverkande nätverk – kulturella skillnader och brist på strukturellt stöd.
   

Internationella förebilder

I rapporten lyfts några internationella förbilder att insprieras av fram. Singapore visar kraften i en gemensam digital vision medan Nederländerna leder inom cirkulär upphandling. Norge satsar på missionsdriven innovation och Interreg Europe erbjuder peer reviews för lärande och policyutveckling.

30 förslag – här är de viktigaste

Förstudien presenterar en verktygslåda med 30 kapacitetshöjande insatser. De tio mest prioriterade förslagen som är särskilt viktiga att genomföra är:

1. Utveckla ett nationellt system för ”peer reviews” riktade mot kommuner, regioner och andra offentliga aktörer liknande det som erbjuds inom Interreg Europes policyplattform

2. Stärk samverkan mellan akademi, yrkesutbildningar och arbetsliv för kapacitetshöjande insatser

3. Etablera praktiskt stöd i form av kompetensöverföring, utbildning och förändringsteam som kan bidra till att fånga upp och sprida best practice 

4. Skala upp nätverksbaserat lärande kring verkliga problem 

5. Uppmuntra relevanta aktörer, såsom Statskontoret eller Riksrevisionen, att följa upp och utvärdera systeminnovation 

6. Strategiskt stöd för att utveckla offentlig upphandling som verktyg för innovation och hållbarhet

7. Öka transparens, kunskap om möjligheter och risker samt kontroll av användningen av konsultförmedlare 

8. Utbilda och bredda förståelsen om idéburen sektor och idéburet offentligt partnerskap (IOP) 

9. Främja samverkan och erfarenhetsutbyte genom nätverk med gemensamma utbildningsinsatser och gemensam plattform för samordning av utbildningsutbud 

10. Utveckla stöd för uppföljning av utbildningsinsatser på organisationsnivå 

Förstudien visar att för att åstadkomma verklig förändring krävs ett skifte från fragmenterade och kortsiktiga insatser till ett mer systematiskt och samordnat kapacitetshöjande på flera nivåer. Det kräver politisk vilja men också konkreta verktyg, lärandeplattformar och långsiktiga investeringar.

Ta del rapporten Från fragment till förlyttning: Att bygga kapacitet för systeminnovation i offentlig sektor (pdf)