Varför satsar vi inte mer på prevention? Insikter från SustainGovs rundabordssamtal
Den 13 april arrangerade SustainGov tillsammans med Center for Resilient Health (CRH) vid Handelshögskolan i Stockholm ett rundabordssamtal om investeringslogik inom prevention.
Evenemanget samlade 35 deltagare från statliga myndigheter, regioner, kommuner, akademi, civilsamhälle, näringsliv samt innovationsmiljöer för att diskutera en central systemfråga:
Varför satsar vi inte mer på prevention – trots att vi vet att det lönar sig?
Ett system utformat för behandling, inte prevention
Diskussionerna tydliggjorde ett grundläggande paradoxalt förhållande. Trots stark evidens för att preventiva insatser kan minska långsiktiga vårdkostnader och förbättra hälsoutfall är de flesta system fortsatt inriktade på att behandla ohälsa snarare än att förebygga den.
Som betonades under seminariet försöker samhället hantera långsiktiga hälsoutmaningar inom strukturer som är utformade för kortsiktig vårdproduktion. Detta skapar ett glapp mellan kunskap och genomförande. En viktig insikt var behovet av att skilja mellan hälsoskapande och hälso- och sjukvårdssystem, eftersom de styrs av olika logiker, tidshorisonter och ansvarsfördelningar.
Strukturella hinder för investeringar i prevention
Deltagarna var i stort sett överens om att den största utmaningen inte är brist på evidens, utan hur systemet är utformat. Nuvarande styr- och ledningsstrukturer tenderar att prioritera kortsiktiga, mätbara resultat, ofta styrda av årliga budgetcykler och politiska mandatperioder. Detta försvårar motiveringen av investeringar vars effekter realiseras först på längre sikt.
Samtidigt är incitamenten fragmenterade. Kostnader och nyttor är fördelade mellan olika aktörer och över olika tidshorisonter, vilket gör att investeringar i prevention ofta inte sammanfaller med enskilda organisationers intressen. Denna fragmentering förstärks av otydliga ansvarsförhållanden, där ingen enskild aktör har helhetsansvar för individers hälsoutfall över livscykeln.
En annan central fråga är avsaknaden av robusta beslutsunderlag. Utan tydliga affärscase, modeller för avkastning på investeringar eller relevanta hälsoutfallsmått har preventiva initiativ svårt att konkurrera med akuta vårdbehov. Dessa strukturella hinder förstärks ytterligare av kulturella och institutionella normer, såsom riskaversion, begränsat lärande över organisationsgränser och ett fortsatt fokus på behandling snarare än prevention.
Från analys till handling – vägar framåt
Snarare än att identifiera nya lösningar fokuserade diskussionerna på hur befintlig kunskap kan omsättas i handling. Flera viktiga inriktningar lyftes fram:
- Etablera en gemensam vision och mätbara långsiktiga hälsomål
- Reformera incitament och styrmodeller för att stödja förebyggande investeringar
- Stärka individens roll i att ta ansvar för sin hälsa
- Involvera aktörer utanför hälso- och sjukvården, såsom skola, arbetsliv och samhällsplanering
- Bygga genomförandekapacitet genom piloter och skalning av framgångsrika initiativ
- Använda data mer strategiskt som stöd för beslutsfattande
Ett gemensamt ansvar över sektorsgränser
Ett återkommande tema var att omställningen mot prevention kräver samordnade insatser över sektorsgränser. Staten har en central roll i att sätta ramar och långsiktiga mål, medan kommunerna – som står närmast invånarna – är avgörande för genomförandet. Regionerna behöver stärka kopplingen mellan hälso- och sjukvård och förebyggande arbete, och både näringsliv och civilsamhälle bidrar med innovationskraft och operativ kapacitet.
Samtidigt betonades individens roll som avgörande. En förflyttning mot prevention kräver system som stärker individers möjlighet och motivation att ta ett större ansvar för sin egen hälsa, med stöd av ändamålsenliga strukturer och incitament.
Från systemlogik till samhällsförändring
Rundabordssamtalet visade på en bred samsyn kring utmaningens natur, liksom på behovet av att gå vidare skyndsamt. Kärnfrågan är inte längre vad som behöver göras, utan hur styrning, incitament och ansvar kan organiseras för att möjliggöra handling.
I slutändan handlar utmaningen om att skapa ett system där långsiktiga investeringar i hälsa blir rationella för varje enskild aktör – inte bara för samhället som helhet.
Som en deltagare sammanfattade det: ”Sluta analysera – börja agera.”
Uppföljning under Almedalsveckan
SustainGov kommer att forsätta samtalet i Visby, under Almedalsveckan. Då anordnar vi ett samtal på samma tema med inbjudna regionpolitiker.