När systemet samverkar ökar barns livschanser – erfarenheter från Almedalen

Många barn och unga som senare hamnar i kriminalitet är redan kända av skola, socialtjänst och andra samhällsaktörer. Problemet är sällan att kunskap saknas – utan att insatserna inte hänger ihop. Under ett seminarium diskuterades denna fråga av en panel bestående av Carin Götblad, Polismästare, NOA; Anders Bolund, Utredare, Brottsförebyggande rådet (BRÅ): Salman Khan, Projektledare, Stiftelsen Fryshuset och Veronica Carstorp Wolgast, Styrelseledamot, Föreningen Sveriges socialchefer. Modererade gjorde Mariell Juhlin, programchef SustainGov.

Seminariet inleddes av Salman Khan som gav en bild av den verklighet som de ungdomar som Fryshuset möter lever i.

– Ingen har en aning om hur det är att leva som 15-åring i dag. Det är press från sociala medier, status betyder allt – och det ungdomarna säger är: Ingen lyssnar på mig utan bara pratar runt mig.

Under seminariet betonades att offentlig sektor behöver gå från att optimera enskilda verksamheter till att ta gemensamt ansvar för individens hela livssituation. Det kräver samarbete över organisations-, professions- och sektorsgränser, där även civilsamhälle och näringsliv är viktiga delar av lösningen. Ungdomens behov och utmaningar behöver vara i centrum

Tidiga insatser kräver gemensamt ansvar

Panelen återkom flera gånger till att samhället behöver agera tidigare och mer samordnat. Med bättre informationsdelning, gemensamma arbetssätt och tydligare ansvar kan insatser sättas in innan problemen växer sig stora.

– Vi behöver inte bara beskriva problemen och analysera dem, vi måste också hjälpa till att omsätta kunskapen i förändring, påpekade Anders Brolund och fick medhåll av Veroncia  Carstorp Wolgast:

– Vi behöver använda det kunskapsstöd som redan finns. Det tas fram mycket bra material, men det når inte alltid verksamheterna.

Den nya socialtjänstlagen lyftes fram som en möjlighet att stärka det förebyggande arbetet och skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer.

– Den nya socialtjänstslagen ger oss möjligheter att dela information tidigare, så att polis, skola och socialtjänst får en gemensam bild. Men det är ett långsiktigt arbete som kräver struktur, menade Carin Götblad.

Relationer gör skillnad

En återkommande slutsats var att hållbara relationer är en avgörande framgångsfaktor. Förändring sker inte genom enskilda insatser utan genom långsiktigt stöd, förtroende och kontinuitet.

Samtidigt betonades att arbetssätt inte får bli personberoende. Relationer behöver kompletteras med strukturer som gör att stödet fungerar även när medarbetare byter jobb eller organisation.

Flera exempel visade hur civilsamhällets aktörer kan skapa förtroende hos unga och fungera som en bro mellan individen och det offentliga. För att lyckas krävs dock långsiktiga samarbeten och finansieringsformer som ger möjlighet att bygga hållbara relationer över tid.

Slutsatser och rekommendationer

Seminariet visar att lösningarna för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet redan finns i många delar av samhället. Den stora utmaningen är att koppla samman dem.

För att skapa verklig förändring lyfte panelen behovet av att:

• utveckla styrning som främjar gemensamt ansvar mellan organisationer,
• investera mer i tidiga och förebyggande insatser,
• skapa långsiktiga samarbeten med civilsamhället,
• stärka förutsättningarna för informationsdelning och samverkan,
• bygga strukturer där relationer och tillit kan utvecklas över tid utan att vara beroende av enskilda personer.