Projektresultat: Vägen till hälsosamma matvanor går via systemförändring

Rapporten som har samma namn som projektet, Mat för ett inkluderande samhälle, visar hur vardagen ser ut för personer i ekonomisk utsatthet. Trots en stark vilja att äta hälsosamt präglas matvalen av återkommande kompromisser – mellan pris, mättnad och tillgänglighet.

Data från över 5 000 enkätsvar, kompletterade med intervjuer och observationer, pekar på ett tydligt mönster: det handlar inte om brist på kunskap eller motivation. Det handlar om begränsade möjligheter i praktiken.

Ekonomin avgör vad som hamnar på tallriken

Den enskilt viktigaste faktorn bakom matvalen är ekonomin. Många vill äta mer fisk, frukt och grönsaker, men tvingas prioritera billig och mättande mat. Hälsosamma alternativ upplevs ofta som för dyra eller riskabla att köpa, särskilt när marginalerna är små.

Ekonomiska begränsningar påverkar inte bara vad som köps, utan även hur ofta och var. Transportkostnader och avstånd till butiker blir en del av kalkylen, något som ytterligare försvårar möjligheten att välja bra mat.

Tillgång, logistik och tid formar beteenden

Rapporten visar att tillgången till mat inte bara handlar om pris. Det handlar också om geografisk närhet till butiker med bra utbud, möjlighet att transportera sig dit samt ork och tid i en vardag präglad av krav, stress och myndighetskontakter. I praktiken innebär det att människor ofta handlar det som är tillgängligt för stunden, snarare än det som anses mest hälsosamt.

Civilsamhället fyller ett avgörande tomrum

Civilsamhällesaktörer, särskilt Matmissionen, framträder som centrala för målgruppen. De fungerar som både matförsörjning och socialt stöd, med hög tillit från användarna.

Samtidigt belyser rapporten en strukturell utmaning: civilsamhället fungerar i många fall som ett sista skyddsnät, snarare än som en integrerad del av ett sammanhållet offentligt stöd.

En tydlig slutsats är att viljan att äta bättre är stark. Många har god kunskap om hälsosamma val och uttrycker en ambition att prioritera hälsa, inte minst för sina barn. Men utan praktiska förutsättningar – tillgång, tid, ekonomi och stöd – får informationsinsatser begränsad effekt. För att förändring ska ske krävs insatser som fungerar i vardagen.

Nya arbetssätt krävs i offentlig sektor

Rapporten pekar på behovet av ett skifte i hur offentlig sektor arbetar. Det handlar om att:

• utveckla mer individnära och samordnade insatser
• kombinera information med konkreta stöd i vardagen
• öka tillgängligheten till prisvärd och hälsosam mat
• skapa bättre samverkan med civilsamhället

Särskilt lyfts behovet av integrerade lösningar där mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd ses som sammanhängande delar av människors liv. 

Detta förberedelseprojekt har letts av Region Stockholm i samverkan med Livsmedelsakademin, Dietisternas Riksförbund, Frisk Mat (PUSH), Matmissionen och Sveriges Stadsmissioner.

Ett kunskapsunderlag för systemförändring

Sammanfattningsvis visar rapporten att ojämlika matvanor i första hand är ett resultat av strukturella villkor – inte individuella val. För att minska hälsoklyftorna krävs därför inte fler råd om hur människor bör äta, utan förändrade förutsättningar för hur människor faktiskt kan leva.