Faktorer som hjälper dig att få genomslag för dina projektresultat
Hur kan forskningsresultat få genomslag i samhället och komma till nytta och användning. I en ny rapport beskrivs några framgångsfaktorer. Rapporten är skriven av Karin Arthursson, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som tidigare var en del av SustainGovs programkontor.
Rapportens syfte är att identifiera faktorer som bidrar till att resultat från forskning och andra projekt får genomslag i samhället, det vill säga kommer till nytta och användning. Rapporten har medvetet hållits kort, delvis på grund av begränsad tid för framtagande, men framför allt för tillgänglighet för de den berör.
Målgruppen är forskare och andra som planerar och genomför projekt, med fokus på människors och djurs hälsa, där ett holistiskt synsätt krävs och många myndigheter och organisationer är involverade. Input har hämtats från större projekt inom dessa områden, men också från rapporter, utredningar och projektuppföljningar. I referenslistan återfinns de intervjuer och arbeten som rapporten bygger på.
Arbetet har skett inom ramen för programmet SustainGov
Sammanfattande resultat
För att forsknings- och utvecklingsprojekt ska få genomslag och komma till praktisk nytta krävs att frågeställningen analyseras och definieras noggrant redan i ett tidigt skede. Det är viktigt att ”borra djupt” i problemformuleringen för att tydliggöra vilket behov eller vilken utmaning projektet faktiskt ska bidra till att lösa. En avgörande framgångsfaktor är att det finns en tydlig koppling mellan projektets syfte och den mottagande verksamhetens behov. En gedigen behovsanalys innan projektstart skapar bättre förutsättningar för att både den egna organisationen och samhället i stort ska kunna dra nytta av resultaten.
Det är också centralt att identifiera vilka målgrupper som har nytta av den kunskap, erfarenhet eller de resultat som projektet genererar. Även mindre anpassningar av projektets upplägg, metodik eller kommunikation kan få stor betydelse för hur användbara resultaten blir i praktiken. I detta sammanhang behöver projektet även tydliggöra om nyttan förväntas vara direkt och omedelbar, eller om resultaten främst bidrar till långsiktig kunskapsuppbyggnad, ökad beredskap och utvecklad förändringskompetens.
Erfarenheter visar vidare att slutanvändarnas involvering är avgörande för möjligheten att skapa verkligt genomslag. Slutanvändare bör därför inkluderas redan under forskningsansökan och projektplanering, och frågeställningarna bör i hög grad utgå från deras identifierade behov. Flera aktörer framhåller också värdet av att slutanvändare ges en aktiv roll i projektgenomförandet, snarare än att endast delta i referensgrupper. Projekt där de medverkande själva också är användare av resultaten har ofta störst möjlighet att leda till faktisk implementering och förändring i verksamheten.
För att ytterligare stärka möjligheterna till implementering bör projekt, när det är möjligt, genomföras i de miljöer där resultaten senare ska användas. Praktiska möjligheter att öva, testa och utvärdera nya arbetssätt, metoder och rutiner är ofta avgörande för att kunskap ska omsättas i handling och kunna införas i nya verksamheter. Det är också viktigt att involvera chefer och ledning i de organisationer där resultaten ska implementeras, eftersom deras stöd ofta är en förutsättning för långsiktigt genomslag.
Slutligen behöver projektet ha en genomtänkt strategi för kommunikation och spridning av resultat. Det innebär bland annat att identifiera vilka kanaler slutanvändarna faktiskt använder och säkerställa att projektets resultat kommuniceras i dessa sammanhang. På så sätt ökar möjligheten att kunskapen når fram, uppfattas som relevant och omsätts i praktisk användning.