Projektresultat: CARE‑Lab lägger grund för en mer informationsdriven hälso‑ och sjukvård
Hur kan hälsodata användas bättre för att utveckla ett mer jämlikt, hållbart och kunskapsbaserat sjukvårdssystem? Det har CARE-Lab undersökt. Nu är förberedelseprojektet avslutat och resultaten pekar ut vägar för fortsatt utveckling.
Hälsodata som grund för förändring
Svensk hälso- och sjukvård står inför komplexa utmaningar som ingen enskild aktör kan lösa på egen hand. CARE-Lab har därför samlat aktörer från bland annat offentlig sektor, akademi och civilsamhälle för att undersöka hur hälsodata kan bidra till en mer informationsdriven utveckling av sjukvårdssystemet.
Projektet har etablerat CARE-Lab som en tvärsektoriell samverkansarena där olika perspektiv kan mötas, behov formuleras gemensamt och möjliga förändringar identifieras.
Från data till bättre beslut
En central utgångspunkt i projektet har varit att hälsodata behöver ses i ett större sammanhang. Data i sig skapar inte förändring. För att hälsodata ska kunna bidra till reformering krävs också förmåga att tolka information, samverka över organisatoriska gränser och omsätta kunskap i beslut och nya arbetssätt.
CARE-Lab har därför fokuserat på förutsättningarna för en mer informationsdriven utveckling – och på hur olika aktörer kan bidra till att bygga den kapacitet som krävs.
Ett viktigt steg för fortsatt utveckling
CARE-Lab är ett förberedelseprojekt. Resultatet är därför inte en färdig lösning på sjukvårdens utmaningar, utan en grund för nästa steg: att fördjupa kunskapen, utveckla samverkan och identifiera konkreta möjligheter att använda hälsodata för förändring.
CARE-Lab har genomförts med Region Halland som koordinerande organisation och Högskolan i Halmstad som projektledare. Övriga projektdeltagare är Ängelholms kommun, Uppsala universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Göteborgs universitet, Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten och Funktionsrätt Sverige.