Projektresultat: Offentlig sektor behöver stärka kontrollen över sina digitala tillgångar
Hur kan offentlig sektor undvika att bli beroende av enskilda leverantörer och samtidigt behålla kontrollen över data och digitala tjänster? Ett förberedelseprojekt har undersökt frågan och lagt grunden för fortsatt arbete.
Digitala tjänster och system är i dag en central del av offentlig verksamhet. Men när organisationer väljer tekniska lösningar kan det uppstå beroenden som blir både svåra och kostsamma att ta sig ur. Det kan till exempel handla om att det blir svårt att byta leverantör, flytta data eller vidareutveckla en lösning.
Det var utgångspunkten för förberedelseprojektet Beredskap för en hållbar digitalisering. Målet för projektet har varit att undersöka hur offentlig sektor kan upphandla och använda produkter och tjänster på ett sätt som minskar risken för sådan inlåsning och stärker den långsiktiga kontrollen över digitala tillgångar.
Kunskap och erfarenheter från många aktörer
Projektet har letts av Alingsås kommun tillsammans med Sambruk och Högskolan i Skövde. Kommuner, statliga myndigheter, företag och andra organisationer har deltagit.
Under projektet genomfördes åtta tematiska workshops och flera andra möten och aktiviteter. Frågorna har bland annat handlat om molntjänster, öppen programvara, upphandling, cybersäkerhet, dataförvaltning och EU arbete med digital suveränitet. Genom att samla olika perspektiv har projektet kunnat belysa både tekniska, juridiska och organisatoriska delar av frågan.
En viktig del har varit att diskutera hur offentlig sektor kan bygga digitala miljöer som är robusta och möjliga att förändra över tid. Exempel från projektet visar bland annat hur öppen programvara, standardiserade gränssnitt och kontroll över data kan bidra till att minska beroendet av enskilda leverantörer.
Rådighet blev en central slutsats
Projektets viktigaste slutsats är att rådighet behöver vara en tydligare utgångspunkt när offentlig sektor köper in och förvaltar digitala lösningar.
Med rådighet menas i det här sammanhanget möjligheten för en organisation att ha kontroll över hur den behandlar och förvaltar sina egna digitala tillgångar. Det handlar bland annat om att kunna förstå, påverka, byta och vidareutveckla lösningar utan att vara onödigt beroende av en viss leverantör.
Projektet pekar samtidigt på att detta inte är en fråga som en enskild organisation kan lösa på egen hand. Offentlig sektor, näringsliv, lärosäten och andra aktörer behöver bidra till en långsiktigt hållbar förvaltning av digitala tillgångar.
Grund för fortsatt arbete
En konkret effekt av projektet är att nya kontakter och former för samverkan har etablerats mellan kommuner, myndigheter, lärosäten och företag. Projektet har också lagt grunden för en ansökan om ett fortsatt genomförandeprojekt, med ett etablerat konsortium.
Frågan har dessutom fått ökad aktualitet genom utvecklingen på EU-nivå, där digital suveränitet och kontroll över digital teknik och data har fått en allt större betydelse. Projektets slutsats är därför att arbetet med digital rådighet behöver fortsätta – både genom samverkan och genom hur offentlig sektor ställer krav vid anskaffning och förvaltning av digitala lösningar.