Projektresultat: Ny samverkansmodell ska motverka ungas långvariga utanförskap i Jämtland Härjedalen
En ny förstudie inom SustainGov visar hur unga som varken arbetar eller studerar riskerar att falla mellan systemen. Resultaten pekar på att långsiktig samverkan, lokalt närvarande stöd och starkare relationer är avgörande för att nå målgruppen.
Fragmenterade system möter komplexa behov
I Jämtland Härjedalen står många unga mellan 16 och 29 år utanför både arbete och studier. Gruppen beskrivs ofta med förkortningen UVAS – unga som varken arbetar eller studerar. Projektet UVAS i Jämtland Härjedalen visar att problemet inte enbart handlar om arbetslöshet eller avbrutna studier, utan om en sammansatt livssituation där psykisk ohälsa, social isolering och låg tillit till myndigheter ofta samverkar.
Samtidigt är stödsystemen uppdelade mellan olika aktörer, regelverk och åldersgrupper. Insatserna bygger ofta på att individen själv söker hjälp och kan navigera i ett komplext myndighetslandskap, vilket gör att många unga aldrig nås av stöd.
Bred mobilisering i länet
Projektet har bedrivits inom SustainGov och har koordinerats av Kommunförbundet Jämtland Härjedalen. Bland projektparterna finns även Handelskammaren Mittsverige och RF-SISU Jämtland-Härjedalen. Därutöver har samtliga åtta kommuner i länet, Region Jämtland Härjedalen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet samt aktörer från civilsamhälle och näringsliv deltagit i arbetet.
Genom intervjuer, dialoger och gemensamma mötesformer har projektet samlat en bred grupp aktörer kring en gemensam problembild. Arbetet har skapat ökad förståelse för både målgruppens behov och de systembrister som hindrar effektiva insatser.
En modell med individen i centrum
En central idé som vuxit fram i projektet är en långsiktig samverkansmodell där stödet organiseras runt individen. Kärnan är lokala UVAS-ansvariga i varje kommun, med uppgift att arbeta uppsökande, samordna insatser och fungera som en stabil kontakt över tid.
Modellen kombinerar tidig identifiering av behov med relationsbaserat stöd och aktiviteter som praktik, arbetsträning och social gemenskap. Särskilt i glesbygd, där avstånd och begränsade resurser förstärker utanförskap, framstår den lokala närvaron som avgörande.
Civilsamhälle och arbetsgivare som brobyggare
Projektet visar att många unga i målgruppen saknar kontakt med myndigheter, men kan nås genom andra nätverk. Föreningar och civilsamhällesorganisationer spelar därför en viktig roll i att bygga förtroende och skapa ingångar till stödinsatser.
Även näringslivet har lyfts fram som en central aktör, inte minst när det gäller praktikplatser och vägar in på arbetsmarknaden. Dessa aktörer bidrar till att skapa sammanhang och möjligheter som kompletterar det offentliga stödet.
Systemhinder kräver långsiktiga lösningar
Kartläggningen visar tydligt att skillnaderna mellan kommunerna är stora, både när det gäller resurser och arbetssätt. Samtidigt försvåras samverkan av otydliga ansvarsfördelningar, sekretessfrågor och avsaknad av gemensamma strukturer.
För att förändringen ska bli varaktig krävs långsiktig finansiering, tydligare ansvar mellan aktörer och att nya arbetssätt integreras i ordinarie verksamheter. Projektet pekar också på behovet av att utveckla gemensamma former för informationsdelning och uppföljning.
Lärdomar för en mer samordnad offentlig sektor
Projektet bidrar med viktiga insikter till SustainGovs övergripande arbete med att utveckla en mer hållbar och samordnad offentlig sektor. En tydlig slutsats är att komplexa samhällsutmaningar som ungas utanförskap kräver gemensamt ansvarstagande och flexibilitet över organisationsgränser.
Erfarenheterna från Jämtland Härjedalen visar att det finns en stark vilja att arbeta tillsammans och att en samordnad, relationsbaserad modell kan skapa bättre förutsättningar för unga att hitta vägar till arbete, studier eller annan meningsfull sysselsättning.