Fokusområde 3: Framtidssäkrad livsmedelsförsörjning för hälsa och välbefinnande
Livsmedelsförsörjningen i Sverige står inför flera stora utmaningar som påverkar både individer och samhälle. Produktionssystemen påverkas av klimat- och miljöförändringar, biodiversitetsförluster, försämrad vattenkvalitet, förlust av produktiv mark och introduktion av nya växt- och djursjukdomar. Företag brottas med låg lönsamhet, komplexa regelverk och administrativa bördor, samtidigt som tillgången till verktyg och stöd som stärker branschens konkurrenskraft är begränsad. Kunskaps- och innovationssystemen behöver i högre grad utgå från användarnas behov.
Livsmedelsförsörjningen är samtidigt en central del av samhällets beredskap. Ett resilient livsmedelssystem krävs för att möta klimatkriser, pandemier, geopolitisk oro samt tekniska och informationsrelaterade hot. Sveriges importberoende gör behovet av robust inhemsk produktion särskilt angeläget.
Försämrad folkhälsa
Det finns också stora utmaningar i konsumtionsledet. Ohälsosamma kostvanor försämrar folkhälsan och ökar sjukdomar som fetma, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Detta driver upp vårdkostnader i den offentliga hälso- och sjukvården. Cirkulära lösningar behövs för att minska matsvinn och livsmedelsförluster. Medborgare behöver mer kunskap för att ställa om till hållbarare konsumtion, vilket berör verksamheter i skola, vård och omsorg. Ökade klyftor och ojämlikhet påverkar också en hållbar livsmedelsförsörjning. Grupper med låg socioekonomisk status har sämre tillgång till hälsosamma livsmedel. Det finns även demokratiska brister i livsmedelssystemet kopplade till kunskap och möjligheter till påverkan.
Offentlig sektor har en betydande roll i hur problemen kan hanteras och lösas. Samtidigt försvårar bristen på systemsyn arbetet mot en hållbar livsmedelsförsörjning. Ansvaret är ofta splittrat, med planering, genomförande och tillsyn uppdelat mellan olika sektorer, förvaltningar och nivåer. Bristande samordning leder till ineffektiva och kostsamma lösningar. Det gör det svårare att hantera komplexa målkonflikter mellan ekonomi, miljö, folkhälsa, demokrati och säker livsmedelsförsörjning. Därmed försvåras långsiktiga lösningar, och kortsiktiga problem får ofta större fokus.
Kunskap behövs
Det behövs kunskap och exempel på hur offentlig sektor kan arbeta på nya sätt för att trygga framtidens livsmedelsförsörjning. Det gäller samverkansformer och verktyg för arbete mellan förvaltningar och nivåer, till exempel inom beredskapsplanering, förebyggande folkhälsoarbete, företagande, kompetensförsörjning, livsmedelssäkerhet, upphandling, fysisk planering, matdemokrati och jämlikhet. Offentlig sektor behöver också arbeta annorlunda tillsammans med andra aktörer, med arbetssätt som kan lösa målkonflikter. Insatserna bör inte bara prioritera produktion och tillgång, utan också främja hälsa och hållbarhet. Hälsosam mat måste vara tillgänglig och prisvärd för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund. Samtidigt måste produktionen minska sin miljöpåverkan och bli mer motståndskraftig mot framtida kriser. Här har offentlig sektor en nyckelroll.
Ansvarig för fokusområdet: Fredrik Fernqvist, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet