Från misstro till tillit – framgångsrika metoder och förhållningssätt

Sammanfattning

Invånares tillit till offentliga aktörer är en förutsättning för främjande och förebyggande arbete. Brist på tillit till det offentliga kan negativt påverka i vilken utsträckning invånare tar del av stöd från kommunen och andra aktörer. Därmed kan det bidra till att människor i behov av stöd inte får samma möjlighet till goda livsvillkor och att den ojämlika folkhälsan vidmakthålls.

Järfälla kommun har sett att tilliten till offentliga aktörer skiljer sig åt mellan olika grupper av invånare och bostadsområden. Samtidigt pågår det ett flertal processer där en omställning till ett stärkt tillitsskapande arbete är nödvändigt, inte minst arbetet med att ställa om inför den nya socialtjänstlagen. Dock saknas ett kommunövergripande perspektiv på hur utmaningarna ser ut och hur de ska hanteras.

Projektets syfte var att stärka det tillitsfrämjande arbetet i kommunen genom en bred kunskapsinhämtning ur olika perspektiv för att identifiera nödvändiga förändringar. Kunskapssammanställningen innehåller en nulägesbild av Järfälla där statistik kring invånares tillit till kommun och institutioner beskrivs, en bred forskningssammanställning kring tillit, samt civilsamhällets perspektiv. Analysen kompletterades med en organisationskartläggning samt en testbädd där tillitsskapande metoder inom medborgardialog testats.

Slutsatser från projektet är att kommunen gör mycket av det som rekommenderas i kunskapssammanställningen, men utvecklingsmöjligheter finns. Vissa lokala resultat stämmer inte överens med forskningen, vilket medför ett behov av att fördjupa analysen. Antaganden som görs i kommunens övergripande styrning stämmer överens med kunskapssammanställningen, men kommunen bör tydligare definiera tillit och vilka målgrupper som åtgärder och mål kopplas till. Då kan kommunen arbeta mer evidensbaserat och träffsäkert.  

Projektet har även resulterat i en färdplan för att främja ett tillitsfrämjande arbete i kommunen, som kan fungera som inspiration även för andra offentliga aktörer. 

Genomförande

Inom ramen för förstudien har fyra parallella arbetspaket genomförts.

Det första arbetspaketet innefattar en bred kunskapssammanställning, med perspektiv från forskning, tillgängliga data och expertis kring civilsamhällets roll.

FoU Nordväst har tagit fram en forskningssammanställning, genomförd som en scoping review med bred sökning för att kartlägga tillit som är ett omfattande forskningsfält inom flera discipliner. Syftet med översikten var att identifiera och beskriva aktuell forskning om tillit genom att identifiera:

• vilka aspekter som kan stärka invånares tillit till kommunen, och
• vilka framgångsrika verktyg som beskrivs i forskningen. 

En läsgrupp bestående av medarbetare vid FoU Nordväst och Järfälla kommun har tagit fram urvalet under FoU:s ledning. AI har använts under flera faser, exempelvis vid litteratursökning och sammanfattning inför sållning. Sållning har gjorts löpande under processen, bland annat av en läsgrupp bestående av medarbetare från FoU Nordväst och Järfälla kommun.

Inom arbetspaketet har kommunen kartlagt tillit till kommunen och eventuella skillnader mellan olika bostadsområden samt olika grupperingar som kön, ålder och inkomstnivå. Kartläggningen har genomförts genom att ett urval av tillgängliga data i SCB:s medborgarundersökning identifierats som tillitsmarkörer. Urvalet bygger på frågor som direkt eller indirekt rör förtroende och tillit. Skillnaderna som identifierats har visualiserats via färgkodning och jämförts med skillnader på nationell nivå. Svaren tolkas med viss försiktighet med tanke på svarsfrekvensen. 

För att fånga in civilsamhällets tillitsskapande roll anordnades kommunen i samverkan med Famna två workshops kring samverkan mellan kommun och civilsamhälle. Följande teman behandlades:

• Vad kan samverkan mellan kommun och civilsamhälle bidra med ur ett tillitsperspektiv?
• Vilka samverkansformer finns – och vilka möjligheter eller utmaningar har kommunen att använda dessa?

Nyckelpersoner från flera av kommunens förvaltningar deltog, och där Famna fungerade som perspektivgivare från civilsamhället.

Inom arbetspaket två har det tillitsskapande arbetet i Järfälla kommuns övergripande styrning kartlagts. Syftet med kartläggningen har varit att undersöka om, och i så fall hur, tillit belyses i kommunens styrning. Kartläggningen har fokuserat på den ordinarie verksamhetsstyrningen, inklusive strategiskt viktiga kommunövergripande styrdokument med ambitioner inom det sociala hållbarhetsområdet. Kartläggningen har genomförts genom en grundläggande läsning av kommunens strategiskt styrande dokument utifrån nyckelorden tillit, misstro och förtroende. Syftet har varit att, med hjälp av forskningsöversikt samt övergripande analys av kommunens styrning, i ett senare skede kunna identifiera organisatoriska hinder för att arbeta tillitsskapande, samt var organisationen särskilt bör ställa om till ett mer tillitsskapande arbetssätt.

Det tredje arbetspaketet har bestått av en testbädd där metoder för dialog och medskapande processer för att stärka tillit prövats i området Sångvägen, via en arbetsgrupp med representanter från Järfälla kommun och Järfällahus AB. Dialogerna har främst involverat boende i området, men även föreningar. Dialoger genomfördes dels som strukturerade samtal med mindre grupper, och dels som öppna evenemang. En dialog hade ungdomar som specifik målgrupp. Ett evenemang anordnades utifrån temat ”Hur utvecklar vi Sångvägen tillsammans?” med även förtroendevalda deltagare.

Vid de mindre dialogerna hade ett antal frågor som rör tillit, både inom bostadsområdet och till det offentliga, tagits fram på förhand. Dialog fördes även för att skapa delaktighet i utformandet av områdets nya mötesplats, genom att stämma av vad som efterfrågas av de boende. Deltagarna i dialogerna har främst nåtts genom befintliga kontaktnät, men nya metoder för att nå deltagare har testats. 

Inom det fjärde arbetspaketet har resultaten från de genomförda arbetspaketen sammanställts och bearbetats till en färdplan kring hur det tillitsfrämjande arbetet i Järfälla kan utvecklas framåt. I färdplanen identifieras möjliga verktyg för att främja tillit och organisatoriska hinder identifieras. Detta arbete har drivits av medarbetare på avdelningen för hållbar utveckling i samverkan med samtliga parter som varit involverade i färdplanen.  

Resultat

Arbetspaket 1 har resulterat i en forskningsöversikt med definitioner av tillit, bristande tillit och misstro som är användbara för kommunens vidare arbete. Vidare anger forskningen ett antal verktyg som är användbara för att skapa en ökad tillit till kommunen som institution. Sammanställningen av tillgängliga data har lett till ökad kunskap om hur olika tillitsmarkörer kan användas, vilka skillnader som finns inom olika målgrupper och vilka data kommunen kan använda sig av för att mäta tillit framöver. Detta resultat är något kommunen behöver fördjupa sin analys kring.

Samverkan med civilsamhället som perspektivgivare har lett till en ökad kunskap i den kommunala organisationen om civilsamhällets roll i det tillitsskapande arbetet, samt kännedom om hur kommunen kan utveckla sina arbetssätt för god samverkan med civilsamhället.

Inom ramen för arbetspaket 2 har kommunen identifierat att det finns välgrundade grundläggande antaganden kring tillit i kommunens styrprocesser, och fått syn på ordinarie processer där styrningen kring tillit kan tydliggöras. Samtidigt har det blivit tydligt att en definition av begreppen tillit (inklusive bristande tillit), förtroende och misstro sällan anges, vilket kan leda till att kommunen kan ha olika perspektiv på tillit i arbetet för ökad tillit i olika styrprocesser.

Ett direkt resultat av dialogerna i arbetspaket 3 är etablerandet av en påverkansgrupp, som kommer att fungera som struktur för fortsatt delaktighet i området Sångvägen. Gruppen kommer att kunna lyfta tematiska områden de vill påverka och arbetsgruppen ansvarar för att koppla gruppen till de aktörer som har ansvar för områdena för att säkerställa reell påverkan. En jämn könsfördelning av deltagare i påverkansgruppen eftersträvas för att säkerställa att jämställdhetsaspekter beaktas.

Arbetspaketet har också lett till ökad kunskap om upplevelser av bostadsområdet och vilka behov/utvecklingsmöjligheter som kan kopplas till dessa. Arbetet har vidare lett till ökad intern samverkan samt stärkta kontakter och relationsbyggande i området runt Sångvägen, vilket i sin tur underlättar det fortsatta dialogarbetet.

Inom arbetspaket 4 har samtliga arbetspaket kopplats ihop, och utifrån det har kommunen tagit fram en möjlig färdplan för det tillitsskapande arbetet framåt. Färdplanen har förankrats med projektets möjliggörare (projektets styrgrupp). Färdplanen kommer efter projektets avslut fortsatt förankras bredare inom kommunen, med syftet att lärdomar från projektet ska integreras i kommunens ordinarie processer. På så sätt kan gemensamma definitionsramar användas för att säkerställa ett helhetsperspektiv kring tillit i kommunens styrning och arbetssätt.

Slutsatser och lärdomar

Utifrån de analyser som genomförts inom ramen för förstudien går det att konstatera att Järfälla gör mycket arbete som går i linje med det som rekommenderas i forskningssammanställningen. Men det finns även en del utvecklingsmöjligheter.

De antaganden som görs i kommunens övergripande styrning och styrdokument stämmer åtminstone till viss del överens med det som forskningssammanställningen lyfter. I styrningen lyfts kommunikation, rättvisa och icke-diskriminering samt delaktighet och inflytande som viktiga verktyg i ett tillitsskapande arbete. Även vikten av förebyggande arbete och relationsbyggande lyfts. Civilsamhället ses som en viktig aktör som kan främja invånares tillit till kommunen. Det görs i styrningen även en tydlig koppling kring vikten av att arbeta mot desinformation och att arbeta brottsförebyggande för att främja tillit. Tillit lyfts även till viss del som ett tvåvägsystem, att tilliten till de kommunen samarbetar med behöver finnas där för att främja goda relationer. 
Däremot saknas en kommunövergripande gemensam bild av tillit och varför det är viktigt. Det kan denna förstudie bidra med. Det finns även en viss skillnad mellan den formella och den informella styrningen, vilket innebär att tillit är mer i fokus i det dagliga arbetet än vad som framgår i den formella styrningen. 

Vad gäller analysen av tillit i Järfälla går de flesta resultat i linje med forskningsöversikten. Dialogerna som genomförts i testbädden tydliggör att kommunens prestation i kärnuppdragen har stor betydelse för tilliten, något som bekräftas av forskningsöversikten och även ligger väl i linje med kommunens styrmodell. Samtidigt överensstämmer lokala resultat inte helt med forskningsöversikten. Till exempel visar kartläggningen av tillit i Järfälla att en låg institutionell tillit förekommer även hos vissa höginkomsttagare, medan det i kommunens styrning finns mer etablerade antaganden om att personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar har lägre institutionell tillit. Detta skulle kunna bero på invånares olika förväntningar på det offentliga men det finns behov av att fördjupa dessa analyser ytterligare. Kommunen bör även följa indikatorer som fungerar som tillitsmarkörer över tid för att få en uppfattning om kvaliteten på underlagen på RegSO-nivå från SCB:s medborgarundersökning. Det är även tydligt att det behöver tydliggöras vilken form av tillit och vilka målgrupper som åtgärder och mål inom olika verksamheter kopplas till. Genom att göra en sådan analys kan ett mer evidensbaserat och i förlängningen mer träffsäkert arbete genomföras i kommunens olika verksamheter.

Bilagor och länkar

https://www.fou-nordvast.se/2025/09/19/tillit-ett-kunskapsunderlag/