Projektresultat GROWTH

Sammanfattning

GROWTH har adresserat de utmaningar som påverkar barns och ungas livsvillkor i Örebro län. Psykisk hälsa, skolresultat och framtidstro skiljer sig mellan grupper och platser, och insatser för att möta dessa utmaningar försvåras av organisatoriska och sektoriella gränser. Fragmenterad styrning och uppdelat ansvar försvårar möjligheterna till helhetssyn och samordning mellan aktörer. Projektet har därför fokuserat på hur offentlig sektor kan utveckla sin förmåga att arbeta systemiskt och långsiktigt med främjande och förebyggande insatser för att skapa bättre och mer jämlika livsvillkor för barn och unga.

För att utforska detta har GROWTH genomfört tre pilotinsatser. I den första har ett datadrivet verktyg, Preventionspaletten, testats som analysverktyg i kommunal verksamhet för att identifiera främjande och förebyggande faktorer för barn och unga. I den andra har lärlabb genomförts där beslutsfattare och medarbetare tillsammans har utforskat styrning, ledning och samverkan med koppling till systeminnovation och missionsorienterat arbetssätt. Den tredje delen har handlat om att förbereda för skalning och spridning av lärandet.

Projektet har bidragit till ökad samsyn kring vad systeminnovation innebär i praktiken och visat att tvärsektoriell samverkan stärks av gemensamt lärande, öppen dialog och tillit mellan aktörer. Erfarenheterna visar att långsiktig förändring gynnas av styrning och ledning som främjar gemensamt ansvar, lärande och flexibilitet. Ett konkret resultat är att Preventionspaletten nu används i flera kommuner, och att projektets lärdomar har lett fram till den nya projektidén SamKraft, som tar resultaten vidare i en större och mer operativ satsning.

GROWTH har gett ny kunskap om hur en omställning till mer förebyggande och främjande arbete kan initieras genom systemförståelse, gemensam analys och missionsbaserad samverkan. Projektet visar att utveckling i komplexa system kräver arbetssätt som kombinerar datadrivna insikter med tillitsfullt ledarskap och kontinuerligt lärande. Erfarenheterna används nu som grund för SamKraft, som syftar till att stärka den offentliga sektorns kapacitet för främjande och förebyggande arbete och skapa långsiktig nytta för barn och unga i Örebro län.

Genomförande

GROWTH har genomförts i fyra arbetspaket som nedan beskrivs var och ett. 

Arbetspaket 1: Test av ett datadrivet system för systemkartläggning

I detta arbetspaket har tre kommuner testat verktyget Preventionspaletten, utvecklat av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med RISE och kommuner i Stockholms län. 

Kartläggningsverktyget syftar till att inventera och utveckla kommunens främjande och förebyggande insatser och verksamheter inom fyra viktiga skyddsfaktorer för barns och ungas uppväxtvillkor; God föräldra-barnrelation, Måluppfyllelse i förskola och skola, Meningsfull fritid och Tryggt närsamhälle. För respektive skyddsfaktor finns ett antal verksamheter och insatser som enligt forskning och andra kunskapsunderlag kan stärka skyddsfaktorn för barn och unga och bland annat bidra till en god, jämlik och jämställd hälsa, en gynnsam utveckling och ett gott lärande samt förebygga en rad problem såsom psykisk ohälsa, otrygghet, kriminalitet och missbruksproblematik. Kartläggningen kan bland annat bidra till en förbättrad helhetssyn kring:

• Vilka verksamheter och insatser som erbjuds barn och unga genom uppväxten
• Vilka grupper av barn och unga som nås av insatserna
• Hur barn och unga involveras och görs delaktiga
• Om det finns verksamheter eller insatser som skulle behöva utvecklas eller implementeras
• Vilket förbättringsarbete som skulle behövas för att verksamheterna och insatserna ska hålla en hög kvalitet. 

Kartläggningen görs genom att besvara övergripande och fördjupande kartläggningsfrågor för varje verksamhet och insats. Den övergripande kartläggningen syftar till att få en kommunövergripande helhetsbild med fokus på vilka förutsättningar som finns för arbetet, medan den fördjupade kartläggningen handlar om att göra en bedömning av kvaliteten i genomförande av verksamheten/insatsen. Frågorna är utformade utifrån forskning och kunskapsunderlag kring viktiga förutsättningar och systematiskt kvalitetsarbete, för att på ett enkelt och systematiskt sätt underlätta i kartläggningsarbeten. 

De tre kommunerna i Örebro län som valde att testa verktyget hade olika förutsättningar, tidsperspektiv och bevekelsegrunder för att delta i projektet. Därför gav vi kommunerna relativt stor frihet att själva bestämma hur kartläggningen skulle utföras. Som minst skulle de dock genomföra den grundläggande kartläggningen för en skyddsfaktor, för att möjliggöra återkoppling kring verktygets användbarhet och nytta. Det var sedan upp till kommunen att avgöra om de ville genomföra den grundläggande kartläggningen för fler skyddsfaktorer, eller gå vidare med den fördjupade kartläggningen för en eller flera insatser/verksamheter. 

För att kunna göra kartläggningen på ett bra sätt krävdes någon form av förvaltningsövergripande arbetsgrupp i varje kommun, avsatt tid för kartläggningsarbetet, samt förankring mot kommunledningen för att kunna jobba vidare med resultaten. Detta, samt att delta vid en avslutande workshop och ge återkoppling på verktyget, var vad deltagande kommuner åtog sig att göra i projektet. I gengäld fanns resurser på regionen som kunde stötta upp i kartläggningsarbetet löpande under projektet, svara på frågor, och vid behov förmedla kontakt med Länsstyrelsen i Stockholms län. 

I samtliga tre kommuner startade arbetet med ett uppstartsmöte där regionen presenterade verktyget, bakgrunden och arbetssättet, och där utrymme gavs för samtal och stöd i hur testandet skulle läggas upp. Under projektets gång har projektledaren och en resursperson på regionen med tidigare erfarenhet av att använda Preventionspaletten funnits med som stöd. Behoven av stöd har dock varit små; med en kommun hade vi ett möte under projekttiden för att reda ut några frågor, i övrigt har stöd och uppföljning skett via mejl. Arbetspaketet sammanfattades vid en avslutande workshop som beskrivs under avsnittet Resultat nedan. 

Arbetspaket 2: Lärlabb för styrning och ledning

Det andra arbetspaketet inom GROWTH har handlat om att genomföra tre lärlabb för att utforska styrning och ledning av missionsbaserat arbetssätt för systeminnovation. Lärlabben syftade till att höja aktörers kunskap om innebörden av begreppen systeminnovation och missionsbaserat arbetssätt och ge utrymme för deltagarna att reflektera över ledning och styrning i relation till begreppen. Deltagare i lärlabben har varit representanter från Region Örebro län (projektpart), Örebro universitet (projektpart), Örebro universitet Enterprise AB (projektpart), ett antal av länets kommuner, Folkhälsoteamen i Norra Örebro län, Sydnärke och Örebro, Länsstyrelsen i Örebro län, samt ett par civilsamhällesorganisationer. 

För genomförandet av lärlabben upphandlade projektet VETA Advisor som utförare. Tre kunniga och erfarna konsulter har, planerat och lett lärlabben. VETA använde sig att ett agilt arbetssätt och en deltagande metod i utformningen och genomförandet av lärlabben. Planeringen och utformningen av varje lärlabb gjordes i nära konsultation med Region Örebro län, samt utifrån uppföljning och återkoppling från deltagarna efter det första och andra lärlabbet, där varje lärlabb byggde på insikter från det föregående.

Lärlabben i sig bestod av både teoretiska delar samt ett deltagande angreppssätt, där deltagarnas egna erfarenheter och de reflektioner de bidrog med i rummet delvis utgjorde materia och underlag för ett samskapande av innehållet på plats. 

Det första Lärlabbet introducerade begreppen komplexitet och systemsyn samt deras relevans för främjande och förebyggande arbete, i syfte att skapa en gemensam grundförståelse för komplexa samhällsutmaningar. Vidare introducerades missionsdrivet arbetssätt som en metod för att tackla komplexa och sektorsövergripande utmaningar.  

Det andra lärlabbet fokuserade på framgångsfaktorer i missionsbaserat arbete. Särskild betoning låg på hur man navigerar i komplexiteten som uppstår när olika professioner och verksamheter med olika praktikgemenskaper och inneboende förändringslogiker möts. Framgångsfaktorer illustrerades genom två exempel: Psykisk hälsa i skolan (Blekinge/Karlskrona) och Collective Impact Husby, som båda betonade vikten av medskapande med målgruppen, relationsskapande och en bred involvering av aktörer över sektorsgränser. 

Det tredje och avslutande lärlabbet fokuserade på styrning och ledarskap i missionsdrivet arbete, där framgång kräver att lednings- och styrgrupper går bortom traditionell styrning. Samhällskontraktet (Västerås/Eskilstuna/Mälardalens universitet) användes som exempel på hur missionsdrivet arbete kan organiseras, ledas och utvecklas. Vidare fick gruppen reflektera över vad som krävs i Örebro län för att komma vidare mot ett mer missionsdrivet arbetssätt, där deltagarna bland annat betonade behov av engagemang från högsta ledningen och en struktur för lärande för att kunna gå från dagens samverkan till ett gemensamt agerande.

Lärlabbsserien avslutades med en utvärdering där deltagarna fick skatta och kommentera lärlabbens form och innehåll samt ge medskick inför eventuella kommande lärlabbssatsningar. 

Som komplement till lärlabben har projekt- och processledare för GROWTH även deltagit i SustainGovs bokcirkel om Systeminnovation i praktiken, med Lennart Wittbergs bok som utgångspunkt samt deltagit på webbinarium om ledarskap för systeminnovation. 

Arbetspaket 3: Förberedelse för skalning och spridning

Arbetspaket 3 har pågått under hela projektperioden och haft som syfte att förbereda för spridning och skalning av projektets erfarenheter och arbetssätt inom ramen för Kraftsamling barn och unga. Under rubriken Glo och sno har fokus varit att skapa förutsättningar för lärande, inspiration och erfarenhetsutbyte mellan aktörer i Örebro län som arbetar med främjande och förebyggande insatser för barn och unga.

Som en central del av arbetspaketet har en klickbar GIS-karta utvecklats. Kartan visar aktuella initiativ och projekt i länet som på olika sätt bidrar till att förbättra barn och ungas livsvillkor. Syftet med kartan är att ge en överblick över pågående arbete, väcka nyfikenhet och möjliggöra för aktörer att inspireras av varandra, att ”glo och sno”, för att själva starta eller vidareutveckla egna insatser. Verktyget fungerar som en konkret prototyp för hur digitala lösningar kan underlätta samverkan, kunskapsdelning och spridning av goda exempel.

För att ytterligare stärka tvärsektoriellt lärande och bygga gemensam förståelse arrangerades en konferensdag på temat Goda och jämlika förutsättningar för barn och unga. Dagen samlade forskare, praktiker och beslutsfattare från hela länet och syftade till att lyfta aktuell preventionsforskning, visa på risk- och skyddsfaktorer samt presentera exempel på främjande och förebyggande initiativ. Ett särskilt fokus lades på målgruppsinvolvering, hur barn och unga själva kan bidra med sina perspektiv i utvecklingen av insatser.

Under projektet har även ett nytt format testats – Lärandeträff – där representanter från projekt som fått medel inom Kraftsamling barn och unga samt Regional utvecklings Team barn och unga samlades för att utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar. Träffen genomfördes som en halvdag med fokus på kollegialt lärande och gemensam problemlösning. Formatet togs emot mycket positivt, och deltagarna efterfrågade fler liknande tillfällen framöver.

Arbetet inom arbetspaketet har genomförts i samverkan mellan projektledare, processägare och perspektivgivare. Projektledaren har ansvarat för planering, samordning och dokumentation, medan processägare har bidragit med verksamhetsnära erfarenheter och perspektiv. Perspektivgivarna har deltagit i analys och återkoppling, och bidragit med insikter om målgruppens behov och förutsättningar. Arbetet har bedrivits med en kombination av kvalitativa metoder workshops, enkäter, intervjuer och användartester samt iterativ utveckling av digitala verktyg och mötesformer.

Arbetspaket 4: Projektledning och partnermöten

Under projektperioden har ett partnermöte anordnats i projektuppstartsfasen, och ytterligare ett är planerat som avslutningsmöte i andra halvan av oktober. Det första mötet syftade till att informera om planen för projektet inklusive projektaktiviteter där parterna var tilltänka att delta, samt om praktisk information kring redovisning med mera. Det andra mötet syftar till att summera projektet, tillsammans fokusera på lärande och på hur vi tar resultaten och lärdomarna från GROWTH vidare. Då detta till största delen har varit ett administrativt arbetspaket kommenteras det inte i den fortsatta rapporten. Projektparterna har deltagit i projektets aktiviteter och i den ansökan om ett fortsättningsprojekt som GROWTH utmynnat i, som beskrivs i slutet av avsnitt 3. 

Resultat

I detta avsnitt beskrivs projektets resultat per arbetspaket, vilka sedan sammanfattas och diskuteras som ett övergripande resultat. 

Arbetspaket 1: Test av ett datadrivet system för systemkartläggning

För att sammanfatta och analysera resultaten av arbetspaket 1 anordnades en workshop den 16 september 2025. Deltagare vid workshopen var:

• Representanter från de tre pilotkommuner som valt att testa Preventionspaletten
• Länsstyrelsen i Stockholms län (ägare av verktyget, konceptutvecklare)
• Länsstyrelsen i Örebro län (intressent)
• Sydnärkes Folkhälsoteam (intressent)
• Region Örebro län (projektledning/workshopledning, intressent)

Eftersom testningen till stor del utformats utifrån respektive pilotkommuns ambitioner och förutsättningar inleddes workshopen med att pilotkommunerna fick berätta om hur testningen av verktyget gått till hos dem. Där framkom att kommunerna använt olika angreppssätt vad gäller hur arbetet förankrats, organiserats och genomförts. Sedan genomfördes en SWOT-analys, där Styrkor och Svagheter representerade verktygets användarvänlighet, och Möjligheter och Hinder representerade den potentiella nyttan med att använda verktyget. Avslutningsvis gjordes en prioritering av vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hinder som är de mest framträdande och därmed högst prioriterade att arbeta vidare med. 

De viktigaste styrkorna var att verktyget ger helhetssyn då de viktigaste skyddsfaktorerna täcks in, vilket ger en bra överblick och grund för vidare prioritering och utveckling i kommunen. Verktyget bidrar också till en gemensam grund för det förvaltningsövergripande arbetet, ett område som ofta upplevs som svårt att omsätta i praktiken, även om behovet är allmänt erkänt. De mest framträdande svagheterna identifierades som att verktyget med sin långa lista innebär mycket scrollande, vilket gör det svårnavigerat, samt att excel, vilket är det format verktyget idag har, inte erbjuder en bra överblick över resultatet. 

De tydligaste möjligheterna var att verktyget stärker tvärsektoriella dialoger som bygger samverkan, att det underlättar samsyn och ger en överblick över vad som behöver utvecklas över tid, samt att det underlättar befintliga processer och uppdrag i och med att det erbjuder ett underlag för analys och stöd för prioriteringar i verksamheterna. De tydligaste hindren var att verktyget kräver nya tvärsektoriella sätt att arbeta, vilket kan vara svårt att få till i praktiken, att verktyget kan vara svårt att illustrera och marknadsföra till fler kommuner, och att vi tydligare behöver tydliggöra nyttan för användarna. De regionala aktörerna (Regionen, Länsstyrelsen i Örebro län) identifierade otydliga roller och behov av stöd som ett viktigt hinder som behöver överbryggas. 

Sammanfattningsvis uppfattar de kommuner som testat Preventionspaletten att det är ett användbart verktyg och att de kommer att fortsätta använda det efter projektets slut. Samtidigt betonas att det finns utrymme för förbättringar i verktyget, vilket Länsstyrelsen i Stockholms län kommer att arbeta vidare med efter inspel från workshopen. Det framkom också att de regionala (Regionen, Länsstyrelsen) och semiregionala (Folkhälsoteamen) aktörerna kan vara viktiga stödresurser men att det krävs ett utvecklingsarbete för att få till detta stöd till kommunerna. Vidare erbjuder Preventionspaletten kommunerna ett verktyg som de kan fortsätta arbeta med, och som vi på regionen, parallellt med utveckling av verktyget och organisering av roller och uppskalning av stödresurser runt användandet av verktyget, kan sprida till andra kommuner i länet. 

Arbetspaket 2: Lärlabb för styrning och ledning

Lärlabben innebar ett utforskande av styrning och ledning, både av missionsdrivet arbete och systeminnovation men också av lärlabb som arbetssätt. Utvärderingen av lärlabben visar att deltagarna överlag uppskattade initiativet och möjligheten till möten och diskussioner över roll- och verksamhetsgränser, vilket ansågs vara viktigt och utvecklande. Formen med en kombination av teori och praktik, samt möjligheten till dialog och nätverkande, mottogs också positivt. Samtidigt upplevde deltagarna att innehållet bitvis var för teoretiskt, spretigt och inte tillräckligt konkret eller kopplat till praktisk erfarenhet. För framtida lärlabb önskas en tydligare struktur, bättre anpassning till deltagarnas olika förkunskaper och roller, fler konkreta case samt en större närvaro av chefer och politiker för att förankra arbetet högre upp i organisationerna.

Sammanfattningen av lärlabben visar att för att framgångsrikt implementera system- och missionsorienterat arbete i Örebro län behöver Regionen säkerställa att det finns en tydlig probleminsikt och en ”sense of urgency” bland aktörerna. Framgången bygger på att formulera missioner som är inspirerande och som driver på samverkan genom att adressera grundläggande rotorsaker. Detta kräver att man inkluderar perspektiv horisontellt och vertikalt (inklusive barn och unga) och hanterar olikheter i en miljö med hög psykologisk trygghet. Ett viktigt resultat från lärlabbserien är det upparbetade engagemanget och de relationer som skapats, vilka kan utgöra grunden för en portfölj av initiativ. Slutligen är det avgörande att sprida lärandet till nya målgrupper, särskilt chefer och civilsamhället, samt att säkra arbetets långsiktighet genom att ledningarna ställer sig bakom missionerna med gemensamma avsiktsförklaringar.

Från bokcirkeln Systemsyn i praktiken och webbinarium om systemtransformation har vi fått flera viktiga insikter för vårt eget arbete. Vi ser tydligt att vår nuvarande styrning och ledning i många delar präglas av kontroll då beslut och handlingsutrymme ofta centraliseras uppåt, där chefer eller styrgrupper godkänner beslut snarare än att team själva anpassar sig till lokala behov. Uppföljningen tenderar att fokusera på prestationer och måluppfyllelse snarare än på lärande, effekter och värdeskapande för målgruppen. Allt detta riskerar att begränsa lärande och samverkan i komplexa frågor.

För oss har det blivit tydligt att dagens styrlogik inte räcker till när förändring sker genom relationer och samspel. Vi behöver därför utveckla former för ledning och styrning som bygger på gemensamt lärande och kontinuerlig anpassning, där våra strategier och ramar ses som levande och justerbara utifrån det vi lär oss längs vägen.

Denna insikt innebär ett skifte i perspektiv: från att följa upp prestationer till att följa upp lärande och effekt, från ansvarsutkrävande till ansvarstagande och gemensamt ansvar över organisatoriska gränser. Vi ser att vi behöver skapa strukturer som uppmuntrar till experimenterande och lärloopar, där misstag ses som naturliga delar av utvecklingen snarare än något som ska undvikas.

En viktig lärdom är också att ledningens roll handlar mindre om att dirigera och mer om att möjliggöra. Det innebär att vi behöver arbeta mer aktivt med att undanröja hinder, stärka förmågan till samarbete och bygga psykologisk trygghet i våra team. Vi behöver hålla fokus på syfte och riktning, snarare än detaljstyrning, och utveckla vår förmåga att se helheter och mönster i systemet. På så sätt kan vår styrning och vårt ledarskap utvecklas till drivkrafter för ansvarstagande, samskapande och långsiktig systeminnovation.

Sammantaget ger detta oss viktiga inspel till det fortsatta arbetet med missioner inom Kraftsamling för barn och unga i Örebro län, vilket vi resonerar vidare om i följande avsnitt. 

Arbetspaket 3: Förberedelse för skalning och spridning

Arbetspaketet har resulterat i flera konkreta leveranser och viktiga lärdomar som stärker möjligheterna till spridning och långsiktig användning av projektets resultat. Den klickbara GIS-kartan utgör ett första steg mot ett webbaserat verktyg för erfarenhetsutbyte. Kartan bidrar till att synliggöra pågående satsningar inom länet och underlättar för aktörer att inspireras av varandra. Den ger en tydlig överblick och skapar en gemensam bild av hur olika initiativ hänger ihop och kompletterar varandra.

Konferensdagen blev ett viktigt forum för gemensamt lärande och kunskapsspridning. Dagen bidrog till ökad förståelse för hur främjande och förebyggande arbete kan organiseras, och hur forskningsbaserad kunskap kan omsättas i praktiken. Genom att samla olika perspektiv, från forskare till praktiker och beslutsfattare, skapades en arena för dialog och inspiration som deltagarna uttryckte stort värde av.

Resultaten från enkätundersökningen som skickades till alla konferensens cirka 100 deltagare visar att målgruppen framför allt vill fördjupa sin kunskap inom arbete med barn och unga i utanförskap, implementering av preventionsforskning i praktiken, risk- och skyddsfaktorer, tvärsektoriell samverkan, system- och verksamhetsutveckling samt användningen av Preventionspaletten. När det gäller hur målgruppen vill lära betonades dialogmöten, samarbeten, workshops och studiebesök snarare än digitala resurser. Ingen nämnde exempel publicerade på webben som en prioriterad lärandeform, vilket är en viktig insikt för den fortsatta utvecklingen av spridningsarbetet.

Lärandeträffen visade på potentialen i kollegialt lärande som metod för att dela erfarenheter och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Formatet skapade engagemang, förtroende och en känsla av sammanhang mellan deltagarna. Flera uttryckte att träffen bidrog till både inspiration och konkreta idéer för vidareutveckling av det egna arbetet.

Sammantaget har arbetspaketet bidragit till att etablera strukturer och verktyg som stärker förutsättningarna för spridning, lärande och samverkan kring främjande och förebyggande arbete i Örebro län. Genom att kombinera digitala lösningar, fysiska mötesformer och kontinuerlig dialog har projektet lagt en grund för ett långsiktigt systematiskt lärande mellan aktörer, vilket är avgörande för att skapa hållbara resultat och fortsatt utveckling.

Övergripande resultat 

Eftersom projektet i stor utsträckning handlat om testande och utforskande så är det svårt att beskriva konkreta resultat för målgrupperna. Det finns konkreta resultat som att Preventionspaletten har börjat användas i några kommuner och att några fler kommuner är på gång att börja använda det men till största delen handlar projektets resultat om lärdomar för oss att ta vidare till ett nästa steg. Lärdomarna sammanfattas i nästa avsnitt.  

Ett konkret resultat av GROWTH är dock att projektet utmynnat i en projektidé kring ett fortsättningsprojekt, där både Preventionspaletten och systemkapacitet för missionsdrivna arbetssätt ingår. Projektidén har namnet SamKraft, och en ansökan har skickats in till SustainGov inom Impact Innovation för ett genomförandeprojekt inom fokusområdet Ett inkluderande samhälle för alla. SamKraft vill adressera de socioekonomiska och geografiska skillnader som påverkar barns och ungas uppväxtvillkor i Sverige, vilka har inverkan på deras skolresultat, hälsa och framtidsutsikter. Projektet syftar till mer träffsäkra, långsiktiga och jämlika insatser för barn och unga, samt att stärka offentlig sektors kapacitet för förebyggande arbete. Projektet innefattar en systemförändrande ansats i tre delar: 

Samskapande analyser: barn och unga får en aktiv roll genom att kombinera statistik och forskning med barns och ungas egna erfarenheter till en datadriven, skalbar beslutsmodell. Här har erfarenheterna från testet av Preventionspaletten haft betydelse för utformningen, och Preventionspaletten är även tänkt att ingå i den slutliga modellen. 

Hållbar samverkan: kapacitet för systeminnovation, strukturer för tvärsektoriell samhandling och missionsbaserade arbetssätt stärks vilket underlättar gemensamma initiativ mellan samhällsaktörer i syfte att långsiktigt förbättra ungas livsvillkor. Lärdomarna från både lärlabben och från diskussionerna kring behovet av regionala stödstrukturer kring Preventionspaletten är värdefulla för hur arbetet med hållbar samverkan kan utformas, vilket är tänkt att utmynna i en Kraftsamling för barn och unga 2.0. 

Lärande och spridning: Vi säkerställer att projektets resultat och arbetssätt kan spridas till andra aktörer och policyområden. Här har lärdomarna från arbetspaket 3 haft betydelse, för hur vi utformar lärandet i SamKraft.  
GROWTH har stärkt och utvecklat ett partnerskap som vi vill ta nästa steg i och med projektet Samkraft. I Samkraft ingår utöver koordinatorn Region Örebro län: Örebro universitet/Plattform för hållbar framtid, Örebro universitet Enterprise AB/Social Impact Lab, Länsstyrelsen i Stockholms län (samtliga parter i GROWTH) samt Länsstyrelsen i Örebro län, Sydnärkes folkhälsoteam, och fem kommuner i Örebro län. Genom SamKraft vill vi fortsätta att utveckla och fördjupa de samarbeten mellan sektorer och organisationer som påbörjats i GROWTH. 

Slutsatser och lärdomar

Enligt projektplanen skulle GROWTH skapa en tydlig bild av hur en omställning till främjande och förebyggande insatser för barn och unga kan förverkligas, vilka systemeffekter som kan förväntas samt formulera ett konkret förslag för nästa steg. GROWTH har undersökt hur en kartläggning kan skapa samsyn och gemensam styrning, hur den kan användas som analysram för portföljstyrning, hur gemensam förståelse för systeminnovation stärker samverkan, samt hur styrning och ledning kan utvecklas för långsiktigt och proaktivt arbete. Erfarenheterna har lagt grunden för nästa steg: projektidén SamKraft.

Projektet har visat att kartläggning med det datadrivna systemet Preventionspaletten kan användas för att skapa samsyn och stödja ett mer tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete. Erfarenheterna från de tre pilotkommunerna visar att verktyget bidrar till helhetssyn, ett gemensamt språk och tvärsektoriella dialoger som konkretiserar behovet av samverkan kring barns och ungas livsvillkor. Samtidigt framkom behov av fortsatt utveckling, bland annat för att öka användarvänligheten och förtydliga nyttan för användarna. Preventionspaletten har också visat potential att fungera som analysram för portföljstyrning på både lokal och regional nivå, genom att ge en gemensam grund för prioriteringar och uppföljning av insatser. För att nå dit krävs dock tydligare roller mellan aktörer, stödstrukturer och ett fortsatt arbete med digitalisering och metodutveckling. Sammantaget visar arbetspaket 1 att ett datadrivet system kan bli ett viktigt verktyg för kunskapsbaserad styrning, samsyn och gemensam prioritering i det förebyggande arbetet.

Lärlabben gav deltagarna möjlighet att utforska och fördjupa sin förståelse för både systeminnovation och missionsdrivet arbete, men också att pröva lärlabb som metod för gemensamt lärande. Utvärderingen visar att deltagarna uppskattade möten och diskussioner över roll- och verksamhetsgränser, vilket upplevdes som viktigt och utvecklande. Kombinationen av teori, praktik och nätverkande värderades högt. Samtidigt framkom behov av tydligare struktur, fler konkreta exempel och en bredare förankring i ledning och politik för att säkra långsiktighet och genomslag.

Sammanfattningsvis visar lärlabben att ett framgångsrikt system- och missionsorienterat arbete i Örebro län förutsätter en gemensam probleminsikt och att känsla av angelägenhet etableras. Framgången bygger på missioner som inspirerar till samverkan och adresserar rotorsaker, där olika perspektiv inkluderas; även barn och ungas röster. Viktiga framgångsfaktorer är möten med hög psykologisk trygghet, gemensamt lärande och ett tillitsfullt klimat där olikheter kan hanteras konstruktivt. Ett betydelsefullt resultat är de relationer och det engagemang som byggts upp under lärlabben, vilka nu kan utgöra grunden för en portfölj av fortsatta initiativ. För att säkra långsiktighet behöver lärandet spridas till fler målgrupper, särskilt chefer och civilsamhället, och arbetet förankras genom gemensamma avsiktsförklaringar.

Från bokcirkeln Systemsyn i praktiken och webbinariet om ledarskap för systemtransformation framträder flera insikter om hur styrning och ledning kan utvecklas för att bättre stödja systeminnovation. I komplexa sammanhang där förändring sker genom samspel snarare än linjär planering fungerar traditionella styrformer sällan fullt ut. För att skapa förutsättningar för lärande och innovation behövs därför en styrning som främjar samverkan, tillit och gemensamt utforskande. Det handlar mindre om att ersätta befintliga strukturer och mer om att komplettera dem med arbetssätt som tillåter dialog, reflektion och gemensam anpassning. När fokus riktas mot värdeskapande för de människor och samhällen som verksamheten finns till för, och när lärande blir en naturlig del av styrningen, ökar möjligheterna att hantera komplexitet på ett konstruktivt sätt.

Ledarskapet spelar en central roll i detta. Genom att skapa förutsättningar för samarbete, främja öppenhet och tillit, samt hålla fokus på syfte och riktning kan ledare stödja en kultur där lärande och innovation växer fram. Det handlar inte om att förändra ledarskapet i grunden, utan om att bygga vidare på befintliga styrkor och utveckla förhållningssätt som gör det möjligt att navigera i komplexa frågor tillsammans med andra. På så sätt kan styrning och ledning bli kraftfulla verktyg för att frigöra potentialen i systemet och bidra till en hållbar och långsiktig utveckling.

Enkätundersökning, lärlabben och lärandeträffen bekräftar värdet av fysiska och sociala arenor där aktörer kan mötas, utbyta erfarenheter och inspireras av varandra. Kollegialt lärande framstår som särskilt effektivt för att sprida arbetssätt och stärka samverkan. GROWTH har visat oss att hållbar skalning och spridning handlar mindre om informationsdelning och mer om att skapa levande lärandemiljöer där forskning, praktik och erfarenhet möts. Kombinationen av digital överblick och relationsskapande mötesformer lägger en stark grund för fortsatt lärande och utveckling i länet.

Sammantaget har GROWTH-projektet bidragit med viktiga lärdomar för aktörerna inom Kraftsamling för barn och unga. Erfarenheterna visar hur missionsorienterat arbete, systemförståelse och tillitsfullt ledarskap kan stärka förmågan till gemensam problemlösning och innovation. Genom detta har projektet lagt en stabil grund för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara och förebyggande strukturer till nytta för barn och unga i Örebro län.