Projektresultat: Samverkan för ett tryggare och friskare Boden

Målet med projektet är att främja hälsa, trygghet och social hållbarhet för alla som bor i kommunen.

Syftet med projektet har varit att kartlägga och utveckla en samverkansmodell för samarbetet mellan kommunen och civilsamhället, det vill säga de föreningar och organisationer som spelar en viktig roll i människors vardag.

Projektet har bland annat innehållit en workshop där ett 40-tal deltagare från föreningslivet och kommunens verksamheter deltog. Genom gemensamt arbete identifierades både hinder och möjligheter för att samverkan ska kunna fungera bättre och utvecklas över tid. Behov som framkommit är bland annat att skapa dialogmöten, (som behöver ske utanför kontorstid), för att få en ökad delaktighet. Civilsamhället behöver få information, ökad kunskap och i ett tidigare skede inbjudas att samverka i kommunens folkhälsoarbete. 

Vidare har det framkommit en utmaning för civilsamhället att både ha vetskap och kunskap om att kunna söka projektmedel från olika instanser; både på internationell, nationell och lokal nivå. Bodens kommun är numera ansluten till Bidragsportalen, som är ett digitalt verktyg där föreningar enkelt kan hitta och söka projektmedel. En redan befintlig funktionsbrevlåda kommer i större utsträckning förhoppningsvis att användas för att civilsamhället på ett enkelt sätt ska kunna få kontakt med kommunen då idéer eller frågor uppstår som rör samverkansprojekt mm kring folkhälsofrågor och social hållbarhet.

Den viktigaste erfarenheten av projektet är att det finns ett stort engagemang och vilja att vara med och arbeta tillsammans, och att det är viktigt att kommunen lyssnar in och tar del av den expertkunskap som finns i de olika föreningarna och organisationerna som redan idag verkar för en ökad folkhälsa på olika sätt. En lärdom är att det inte finns ett naturligt forum för vissa delar av civilsamhället för att förbättra folkhälsan och genom att införa dialogmöten har vi skapat detta forum.

Genomförande

Projektet har innehållit tre workshops.

Under den första workshopen identifierades möjliga samverkanspartners, det vill säga de föreningar och organisationer som arbetar med social hållbarhet och folkhälsofrågor. I denna workshop deltog några av kommunens tjänstepersoner, representanter från projektpartners Rädda Barnen och RF Sisu Norrbotten samt representant från Samforma, som är en intresseorganisation som kraftsamlar idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten.

Till den andra workshopen inbjöds dessa möjliga samverkanspartners i civilsamhället samt personer från kommunens olika verksamheter. Det var ett 40-tal personer som samlades en eftermiddag/kväll för att arbeta med frågor som identifierade de möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan kommunen och civilsamhället.

I den tredje workshopen arbetade projektgruppen med resultatet från dessa tidigare workshops och det utmynnade i ett förslag på en samverkansmodell, byggt både på det som finns och fungerar idag och nya grepp.

Resultat

Resultatet av detta projekt visar att det finns en stark vilja till samverkan i Boden, med många engagerade aktörer och goda exempel att bygga vidare på. Initiativ som redan pågår – inom föreningsliv, näringsliv och kommun – visar att grunden för ett hållbart samarbete finns. Möjligheterna ligger framför allt i att fortsätta skapa mötesplatser, synliggöra det arbete som redan görs och stärka ungas delaktighet.

Samtidigt blir det tydligt att samverkan kräver struktur och stöd för att orka leva vidare över tid. Skillnader i arbetssätt, brist på gemensamma forum och svårigheter med resurser och kommunikation utgör hinder som begränsar engagemanget. Det civila samhällets kraft riskerar att gå förlorad om inte dessa praktiska och organisatoriska utmaningar tas på allvar.

För att utveckla samverkan behövs enkla, tillgängliga sätt att mötas. Om kommunen och civilsamhället tillsammans skapar tydliga kontaktvägar, synliga stödstrukturer och flexibla former för delaktighet, kan Boden ta ytterligare steg mot ett samhälle präglat av delaktighet, tillit och gemensamt ansvar – i linje med de globala målen och visionen om ett starkt lokalsamhälle.

Sammanfattningsvis framkom i projektarbetet två huvuddelar i en arbetsmodell som utgår från sex olika fokusområden;

1. Kommunikation - fysiska och digitala mötesplatser
2. Förtroende och relationer - en ingång
3. Gemensamma mål och strategier
4. Kompetensutveckling
5. Resurser och finansiering
6. Uppföljning och utvärdering

Den ena huvuddelen i modellen handlar om att kommunens folkhälsostrateg två gånger per år ska bjuda in föreningar och organisationer till dialogmöten. Under dessa träffar kommer kommunen till exempel kunna presentera resultat av hälsoundersökningar eller andra undersökningar som rör medborgarna, och genom det bjuda in till resonemang och samtal för att både få bidrag till analysen och för att få förslag på åtgärder för att främja fysisk aktivitet, motverka diskriminering och andra insatser som kan varaaktuella. En annan del är behovet av att öka kunskapen i olika områden, till exempel inom jämställdhet och om barnkonventionen, men även behov av en ökad kunskap om de olika verksamheterna som finns inom civilsamhället, som genom sina aktiviteter bidrar till folkhälsan.

Den andra huvuddelen i den nu utarbetade samverkansarbetsmodell vi tror på handlar om att skapa ”en väg in”, det vill säga underlätta för civilsamhället att få kontakt med kommunen vid frågor, detta genom digitala plattformar (Bidragsportalen, och funktionsbrevlåda).

Arbetsmodellen ska kontinuerligt utvärderas och vid behov förändras utifrån de lärdomar vi fortsatt får av vår samverkan.

Slutsatser och lärdomar

En viktig lärdom har varit att vissa föreningar såsom till exempel Kvinnojouren, Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet, och Rädda Barnen inte i tidigare forum och dialogmöten haft någon naturlig ”hemvist”, det vill säga är varken idrottsförening eller kulturförening vilka är de mest vanliga grupperingarna inom civilsamhället. Denna brist har vi åtgärdat genom att framöver skapa dialogmöten som inkluderar alla föreningaroch organisationer.

Slutsatserna i projektet är att det finns en tydlig vilja i att stärka samverkan mellan civilsamhällets aktörer och Bodens kommuns verksamheter. Denna vilja behöver omhändertas och stärkas genom framför allt att underlätta dialogen genom återkommande dialogmöten och förenkla projektsamverkan. Vi ser därtill flera synergieffekter då andra kommunala projekt och verksamheter knyter an till civilsamhället, såsom behov av beredskap vid kris och kris, trygghets- och brottsförebyggande arbete mm. Arbetsmodellen som arbetats fram i projektet kommer sålunda att kunna användas i flera olika andra sammanhang än i arbetet med folkhälsan, där kommunen behöver samverka med civilsamhället.